NSDL

Nya Samarbetsformer i det Digitala Lärandelanskapet

Ett projekt under år 2013 i samarbete med elever och lärare från Ross Tensta och Södra Latins gymnasier under ledning av Ambjörn Naeve och Fredrik Enoksson från KTH och med finansiering av Riksantikvarieämbetet.

///////

This page is a subpage of our page on National Projects.

///////

The sub-pages of this page are:

Conceptual Modeling
NSDL på YouTube (in Swedish)
The Semantic Slide Rule
NSDL – next step

///////

Related KMR pages:

CHARGE (Cultural Heritage Asynchronous Research Grid Environment)
MATCH (MAthematical Transformations for Cultural Heritage)
Asynchronous Public Service
Modeling and Mapping
Modeling and Mapping
Knowledge Negotiations
Knowledge Manifolds
Disagreement Management
Collectigence
Conzilla
Confolio

In Swedish:
Framtidens Bibliotek

///////

Other relevant sources of information:

• A link to the NSDL confolio
Interview med Ambjörn Naeve (2011) om Nätbaserat Lärande

///////

Resultatens placering i förhållande till tidigare forskning:

Kunskapsmodellering som massförståelsevapen:
De nya former av kunskapsrepresentation som vi har använt inom NSDL projektet är nära relaterade till den forskning som Knowledge Management Research (KMR) gruppen på KTH har bedrivit under ungefär 15 år under ledning av Ambjörn Naeve. Gruppens forskning har fokuserat på metoder och verktyg för kommunikativ modellering, oplanerat samarbete och oensehantering (disagreement management). Forskningen baserar sig teoretiskt på begreppet Kunskapsmångfald och datalogiskt på teknik för s.k. Semantisk Webb och Linked Open Data.

Vad är en kunskapsmångfald?
En Kunskapsmångfald kan betraktas som en sorts atlas av begreppsmässiga och sammanlänkade informationslandskap (som vi kallar sammanhangskartor), vilka möjliggör navigation och presentation av begreppsmässiga sammanhang och innehåll på olika granularitetsnivå. Detta gör det möjligt att skapa överblick över kunskapen inom olika områden utan att därför ge avkall på dess detaljer och djup. KMR-gruppens två semantiska kunskapsverktyg, begreppsbrowsern Conzilla (som hanterar sammanhang) och det elektroniska portföljsystemet Confolio (som hanterar innehåll) har nått internationell användning inom ett flertal olika EU-projekt (som t.ex. PROLEARN, LUISA, Organic.Edunet, Hematology Net, ROLE, TEL-Map och TELL ME). Semantiska kunskapsnätverk baserade på Confolio systemet har byggts upp på europeisk nivå inom både jordbruk (organic farming and agro-ecology) och medicin (hematologi). The Hematology Confolio är ett kunskapsnätverk för kompetensgapsbaserat och personaliserat lärande inom hematologiområdet som lanserades i Juni 2011 av EHA (European Hematology Association) som en e-tjänst för europeiska studenter och praktiserande läkare inom området hematologi.

Pedagogiska utgångspunkter
• Ingen kan lära dig något utom du själv. En bra lärare kan inspirera dig att lära dig.
• Din motivation att lära dig är baserad på upplevelser av kunskapsentusiasm och positiv förväntan från en fysiskt närvarande lärare.
• Förutsättningarna för ditt lärande förbättras när du tar kontroll över din egen lärprocess.
• Inga djupa frågor kan besvaras på ett automatiserat sätt.
• Respekten för okunskap, som är av fundamental betydelse för ett icke-elitistiskt kunskapssamhälle, kan bara upprätthållas om den okunniga personen är outbildad.

Resultatens relevans för kulturarvet och kulturmiljöarbetet

Infrastruktur för tillgängliggörande av kulturarv och kulturarvsinformation

Semantisk samverkan: att kombinera Wikipedia och DISKA:
CultureBroker syftar till att möjliggöra och främja semantisk samverkan genom att skapa mappningsverktyg och (DISKA-baserad) icke-auktoritär auktorisering. Genom att synliggöra vem som säger vad – i stället för att försöka föreskriva vad som skall sägas – läggs grunden för en bottom-up genererad och evolverande terminologi som kan stödja och annotera ett kollaborativt kunskapsbygge som är nätverksmässigt skalbart. Härigenom ökar förutsättningarna för kunskapsmodellering och kunskapsmångfalder att kunna tjäna som effektiva massförståelsevapen för att utveckla och vidmakthålla vårt moderna kunskapssamhälle på ett mänskligt, hållbart och insiktsfullt sätt.

Kunskapsmodellering som massförståelsevapen:
Vi lever i en ny tid där digitala medier tillhandahåller nya verktyg och möjliggör nya samarbetsmetoder som kan förändra vårt sätt att arbeta med information, kunskap och lärande. Den digitala utvecklingen har skapat ett samhälle där det formella och det informella lärandet kan samverka i nya former. Tillgängliga tjänster och öppen information har satt användaren i centrum – inte bara som nyttjare utan också som medskapare av lärresurser. Vår pilotstudie har visat hur nya arbetssätt skulle kunna användas för att öka engagemanget i – och därmed förbättra kvaliteten av – våra livslånga lärandeprocesser. En utgångshypotes har varit att förutsättningarna för att skapa motivation och engagemang för sitt eget lärande kan förbättras genom att vi alla, i egenskap av lärande individer, medverkar i (och tar medansvar för) upprättandet och utformandet av våra egna lärprocesser.

Nya innovativa former för användning av digitaliserat material i undervisningen
Dessa resultat utgör ett bidrag till realiseringen av följande strategiskt viktiga:

Avsiktsförklaring:
Nedanstående kulturarvsinstitutioner är tillsammans med KTH överens om att gå vidare i utformningen av ett projekt med den preliminära titeln: “Nya innovativa former för användning av digitaliserat material i undervisningen.” Projektet är en samverkan för utveckling där representanter från skolan, ABM-institutioner, Digisam (samordningssekretariatet för digitalisering av kulturarvet) och KTH-forskare samarbetar.

Syftet är att utveckla nya, innovativa former för användning av digitaliserat material i undervisning på alla nivåer. Målet är att skapa direkt verksamhetsnytta för grund- och gymnasieskola, högskolor och universitet samt det omgivande samhället. Ett annat syfte med projektet är att skapa en plattform och bygga nätverk för en långsiktig samverkan mellan KTH, ABM-institutionerna och Digisam. Projektet kommer att konkretiseras under hösten 2012 i nära samarbete mellan intressenterna genom seminarier, workshops och andra aktiviteter. Även andra aktörer kan knytas till detta initiativ.

Stockholm den 10 oktober 2012: Lars Amréus, Riksantikvarieämbetet, Gunilla Herdenberg, Kungliga biblioteket, Björn Jordell, Riksarkivet, Lena Rauholt, Centralmuseernas samarbetsråd, Mats Herder, ECE-skolan på KTH.

Resultatspridning – nuläge och framtidsläge

CHARGE: Cultural Heritage Asynchronous Research Grid Environment:
Ett strategiskt samarbete för forskning och resultatspridning kring digitalisering och tillgängliggörande av kulturarv och kulturarvsinformation har inletts med Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås under ledning av professor Jan Nolin. Detta har hittills resulterat i en programförklaring kring att bygga upp en ny typ av forskningsmiljö som vi kallar CHARGE.

CHARGE syftar till att samla och rikta strategiska initiativ inom forskningsinstitut och kulturarvsinstitutioner. Utgångspunkten är att betrakta kulturarvsinstitutioner som offentliga institutioner och att dessa institutioner behöver omprövas i samband med den så kallade ”trippelrevolutionen:” Internet revolutionen, den sociala revolutionen och den mobila revolutionen i den digitala tidsåldern.

CHARGE fokuserar på omvandlingen av landskapet för offentliga institutioner med avseende på synkron kontra asynkron informationsspridning. Traditionellt har public serviceinstitutionerna, liksom de flesta andra massmedier, gynnat synkrona leveranssystem. Internet tillåter emellertid systematisk utveckling av asynkron leverans av kulturell konsumtion. Detta är något som inte har diskuterats i tidigare forskning omkring offentliga institutioner och deras strategiska uppgifter.

CHARGE adresserar den oroande situation som offentliga institutioner har varit långsamma med att reagera på – nämligen medborgarnas behov av att framställa, arkivera och distribuera digitalt innehåll. Detta behov har i stället utnyttjats av sociala medier som Facebook, YouTube och Instagram. Genom att erbjuda vad som ytligt sett verkar vara fritt tillgängliga tjänster har sociala medier på många sätt fungerat som traditionella offentliga institutioner. Trots detta har kunderna fått betala genom leverans av personuppgifter som sedan kan översättas till olika former av kommersiella valutor.

CHARGE vill bidra till en nationell dialog om hur kulturarvsinstitutioner kan utvecklas som offentliga institutioner i den digitala tidsåldern. CHARGE syftar till att utveckla insikter, verktyg, strategier och metoder som underlättar både konvergens inom offentliga institutioner och utveckling av attraktiva asynkrona tjänster för medborgarna – tjänster som produktion, spridning, arkivering och konsumtion av digital information.

CultureCloud Horizon 2020

Ansökan till VINNOVA om påverkansplattformar för H2020:
Inititativet CultureCloud samlar en grupp av de viktigaste europeiska aktörerna inom kulturarvssektorn och syftar till att skapa e-infrastrukturer för att dela och upptäcka digitala kulturarv. Genom att utnyttja state-of-the-art forskning och koncernens sammanlagda domänkunskap, är målet för det svenska initiativet att införa en bottom-up e-infrastruktur för digitala kulturarv och att skapa en svensk ’påverkansplattform’ för att påverka utlysningar inom Horisont 2020 med utgångspunkt från det svenska och det europeiska CultureCloud-nätverkets behov och visioner.

Excellensområden:
Den digitala agendan för Europa säger (i översättning från engelska): “Att göra de samlingar som innehas av Europas bibliotek, arkiv, museer och audiovisuella arkiv tillgängliga på nätet är en ’win-win-win’ strategi för kultur, ekonomisk tillväxt och individens självförverkligande.” Partners och medarbetare inom CultureCloud inkluderar en grupp av världens ledande organisationer inom semantiska beskrivningsstandarder för musei-information som FORTH, Oslo Universitet, Paveprime och ResearchSpace.

Det inkluderar även MediaKonverteringsCentrum (MKC) i Fränsta, partners med långsiktiga erfarenheter från stora digitaliseringsprojekt (Riksarkivet, Oslo Universitet) samt världsledande varumärken inom semantiska beskrivningssystem som British Museum. CultureCloud-nätverket är också nära kopplat till ledande standardiseringsinitiativ inom internationella museiorganisationer, till ICOM/CIDOC (Internationella kommittén för dokumentation) samt även till olika museer och europeiska projekt som APEX och stora forskningsinitiativ bland arkiven som t.ex. Interpares Trust.

/////

Leave a Reply